måndag 2 november 2009

<3

nu har du helt plötsligt stängt av mig helt & hållet ifrån ditt liv & jag tror inte du förstår hur ont det gör och hur tommt det känns.
Jag har skrattat åt det, gråtit som en idiot, vart så förbannad så jag skakat, snackat om det med dem få som orkat lyssnat, jag har annylsyerat det runt om i huvudet några gånger för mycket, jag har försökt vara neutral & bara låtit dig vara, men allt detta gör ont, alldeles för ont. Jag behöver ju dig, kanske lite för mycket för mitt eget bästa.
jag älskar, saknar & behöver dig.


Inga kommentarer: