Det handlar om att älska en annan människas doft trots att den egentligen sticker till i näsan. Doften av någon gammal snusprilla och någon klunk för mycket av favoritölen, doften som egentligen äcklar dig något otroligt men helt plötsligt är något underbart. Doften som du ständigt saknar och aldrig kan få riktigt ur huvudet.
Det handlar om hans kalla händer på din hud när han sent en kväll kryper under ditt täcke och viskar i ditt öra hur mycket han saknat dig, de kalla händer som du annars så fort avfärdat men som du nu vill känna om och om igen för den känslan av att ni delar samma värme vill du alltid ha kvar.
Det handlar om det små ord han viskar i ditt öra som värmer till i hela kroppen, dem små små orden som får dig att skina som en sol och påminner dig om hur underbar han är.
Det handlar om den känslan som kommer när han skickar alla sms som får dig att förstå att det är just dig han tänker på nu, att det är just du som han lägger ner sin tid på.
Det handlar om alla fina ord man får höra och om alla fina ord man får som betyder extra mycket för det kommer ifrån han, just precis han.
Det handlar om att bli glad av bara tanken på en annan människa, det där leendet som kommer på dina läppar och den där underbara känslan som blommar ut i kroppen bara du hör hans namn.
Det handlar om alla tankar som du ständigt tänker på, det tankarna som bara innehåller han, den underbara han. Tankarna som får dig att skratta när du helst vill gråta, de tankarna som lyfter upp dig när du faller, de tankarna som ger livet en extra guldstjärna, gör det värt att leva.
Det handlar om att lyssna på samma låt om och om igen bara för att den påminner dig om honom . Alltid trycka på repeat, lyssna om och om igen och aldrig tröttna. För den låten är just honom för dig, och på honom tröttnar du aldrig.
Det handlar även om en ständig oro, menar han allt han säger? Menar han allt han gör, eller är du bara ännu ett fånigt tidsfördriv. En oro som alltid ekar i huvudet, är det dig han vill ha eller är du ännu en hållplats i hans liv som han stannar till på för en kort stund för att sedan åka där ifrån, och lämna dig ensam kvar.
Det handlar om den ständiga saknaden efter honom när han ännu en kväll valt kompisarna före dig. Den jobbiga känslan av att alltid bli tagen i andra hand, att du bara duger när det passar in i hans pressade tids schema.
Det handlar om alla de nätter när du ligger där ensam och bara väntar på att få känna hans kalla händer, när du bara väntar på att få dela samma värme.
Det handlar om den ständiga väntan, på något som verkade så nära men nu känns så himla långt bort.
Det handlar om att tanken på honom som alltid gjort dig glad sakta men säkert försvinner, den underbara känslan som du värnat så om helt plötsligt försvinner och tanken på honom som alltid fått dig glad får dig nu att känna dig ledsen, bara tanken på honom gör att du känner dig mer och mer ensam. Tankarna som får dig att minnas alla ensamma nätter och alla orofyllda dagar. De tankar som ständigt finns där och bara tynger ner, och för var dag som går blir de bara tyngre och tyngre.
Det handlar om att alltid tänka på vad han gör, alltid undra om han kanske skriver det där smset som du så länge väntat på, undra om han faktiskt ligger och tänker på dig nu och lyssnar på någon låt som påminner honom om dig precis så som du själv gjort så många gånger. Alltid undra om han tycker samma om dig som du tycker om honom, just precis han som betyder så jävla mycket.
Det handlar om att vänta på alla de sms som aldrig kommer, det handlar om den känslan som skär till i hjärtat för var minut som går och mobilen ligger där tyst & still, som en ständig påminnelse av att det där söta smset man väntat på så länge aldrig dyker upp. Som ett ständigt hån, ett evigt bevis på att han hör inte av sig. Han just den han som betyder så jävla mycket har annat för sig, han kommer inte höra av sig.
Det handlar om att den låt som påminner dig om honom försvinner ifrån din spellista, den låt som du en gång älskat lika högt som himmelen är blå, den låt som du kunnat lyssna på om och om igen. Den låt har exakt samma innebörd som förr, för den påminner dig ständigt om honom men bara tanken på honom får dig att brista ut i gråt, du vill inte bli påmind, du vill inte minnas men samtidigt vill du inte glömma.
Jag tror att allt det här handlar om kärlek.
// matilda magnussen 7 november 2009.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar