2009.
Snart har ännu ett år gått oh det känns helt jävla sinnes, känns som om det var förra veckan jag & ida satt & locka håret & klädde oss i matchande kläder för nyårskvällen som vi spenderade hemma hos john med hela 93 gänget, ännu en fest där man blev full på blatte vodka & räknade strul men på något jävla höger hann hem i tid , men alltid lika förbannad för alla andra fick vara ute mycket längre.
Det var en trevlig kväll & var en kväll fylld med en jävla massa ångest samtidigt fylld med lättnad, ångest över året 2008 och alla ens snedsteg, full med lättnad över att det jävla skit året led mot sitt slut och 2009 var på ingång & skulle bli det bästa året någonsin, året där allt skulle hända och alla problem skulle vara som bortblåsta. 2009 skulle bli just det där året och nu med facit i handen så vet jag inte riktigt.
Året började bra men gick snabbt nedför, motgångar för mig själv, motgångar för nära och kära.
Det blonda håret som va mitt signum försvann en uttråkad söndag, blev istället löshårsberoende och snäppet mer utseendefixerad.
Blev en mildare gradens attentionshoe och såg till att det vad jag som syndes & lät mest varje helg, såg till att det vart jag som va det stora snacket i skolkorridorena på gott och ont. Fick barnen Magnussens första utegångsförbud någonsin och var argare än någonsin.
Samtidigt så blev Marrku allt sjukare och sjukare och det blev en ständig kamp för bästa vännen Veronica och man försökte så gott man kunde finnas där & ställa upp.
Den sista februari lämnade han och den natten kommer jag alltid minnas. Hur mobilen börja vibrera mitt i natten, hur jag yrvaket fick upp den till örat och det ända jag hörde var Veronicas tårar, hur jag kände mina tårar. Det var så jävla hemskt men jag kommer vara evigt tacksam att jag fick lära känna en sådan fin människa och han ska veta att det inte går en dag utan att jag tänker på honom. Marrku Selenwall, vila i frid.
Tiden efter detta, sommaren var på ingång men det var inte någon som kände riktig glädje, det var inte något som var riktigt kul.
Sommarlovet kom och vi hade helt plötsligt gått igenom hela jävla grundskolan, vi hade gått igenom den tillsammans och alla var riktigt lättate och taggade för sommaren, nu jävlar skulle vi ha kul. Lättare sagt än gjort, jag hade mitt livs tråkigaste sommar någonsin.
Antingen jobbade jag ute på Kerstins eller så sov jag bort hela dagarna, ibland så drog ut men va aldrig riktigt nöjd.
Träffade lite nytt folk, på gott och ont det med.
För det mesta gick jag runt och längtade efter hösten, skolan och handbollen och till slut så kom den. Kom in på mitt första val, John bauer i Uddevalla och hade så höga tankar på skolan och uddevalla att jag blev så jävla besviken när det inte var så bra.
Men jag pallade mig med sju bussen varje morgon, snackade en hel del skit med Karolina, hängde på Facebook 24/7 och spelade handboll för det mesta, skolan var sådär, klassen var sådär och allt var sådär.
Någonstans i allt det här träffade jag Wictor, allt kändes bra, och allt var bra. Blev gladare och självsäkrare. Någonstans i allt igen tröttna jag på Uddevalla och dog halvt utav pendlingen så bytte till samhäll här i Mellerud och fyfan vad det känns bra, trivs som fisken i vattnet och har alltid kul.
Det blev December månad och jag förundrades över hur fort det jävla året hade gått och jag började ha kul på riktigt.
Det tog slut med Wictor, shit happends yada yada.
Jag insåg vart jag står i livet, insåg vilka vänner jag inte kan klara mig utan, insåg vilka vänner som är ens riktiga vänner, jag försöker förstå på mig själv och mina tankar men det är inte det lättaste.
Jag fortsatte ha kul och jag förstod innebörden att det blir bara så kul som man för sig och ja nu sitter jag här.
Hela jävla året har vart som en berg och dalbana med mest nerförsbackar, men haft en del uppförsbackar.
Jag har vart arg och ledsen, hatat mamma, hatat pappa, hatat världen mest i hela världen.
Jag har vart glad & lycklig, älskat livet och allt omkring mig.
Jag har skrattat så jag fått ont i magen, jag har gråtit tills mina tårar tagit slut.
Jag har levt på impuls och bara kört, jag har även tänkt alldeles för mycket, tänkt sönder mig själv.
Jag har brytt mig alldeles för mycket om vad folk tänker och tycker om mig.
Jag har rest runt i Världen och både vart nere i Florida och spanat efter krokodiler och badat i havet. Va i kina, lärde mig käka med pinnar och hann även med att spy ner hotellrummet.
Jag har spelat handboll som en liten blå, och mina knän har hållt ganska bra.
Jag har även druckit cola som aldrig förr, tror inte det gått en enda dag under detta år utan att jag sörplat cola, ganska illa.
Jag har vart luciakandidat och åkt runt i Mellerud och lussat, käkar lussekatter som aldrig förr.
2009 har vart ett jävla år som har varit hemskt och underbart, men nu ser jag fram emot 2010 för det här ska bli året då jag inte äter godis eller dricker cola. Det ska bli året där jag varje helg shakar ass och bara mår jävligt bra, det här året ska vi dansa och skratta mest hela tiden, det här året ska vi bara ha kul!
Det här året vill jag tillbringa med alla som betyder och med det folket som ramlar in, det här året ska bli just det här året fast på riktigt.
Nu ska vi ladda inför 2010 och det ska bli så jävla bra.
Gott nytt år!
1 kommentar:
nice inlägg :)
Skicka en kommentar