" så länge man klarar av smällarna ska man ta fighten "
enkelt att säga, enkelt att intala sig själv att man klarar av det, ännu enklare att intala sig själv att man vinner den här fighten.
Fast man vet så jävla väl att det inte är enkelt att genomföra, man får genomgå flera smällar som man innerst inne vet att man aldrig klarar av. Och hur mycket man än intalar sig så vet man att det bara är enkla ord som man försöker få liv i men när allt kommer omkring så klarar man inte av det.
Man är verkligen inte vinnaren i den här fighten, man är förloraren som blir utklassad gång efter gång men ändå slänger sig in i de. Kanske är det för just den stunden när det inte finns några vinnare eller förlorare, kanske är det för just den stunden där det inte ens är en fight utan bara något som är, kanske för att det som bara är betyder så himla mycket.
Man är förloraren som fortfarande ligger ner & tar emot sparkarna och iställer för att försöka göra motstånd ligger man kvar & låter det fortsätta, man ligger kvar & vet innerst inne att man inte klarar av det här, man vet innerst inne att det är meningslöst, att just denna fight som man tror ska vinna & som betyder så jävla mycket endast är en fight för en själv medans den för alla andra inblandade inte betyder något, de bryr sig inte att de drog igång allt igen, de skiter helt och hållet i allt. För i deras ögon så är det ingenting, det va något som hände men betyder ingenting, det finns ingen fight, för de har redan vunnit. I ens egna ögon är det allt, de va något som hände och betyder otroligt mycket, och det finns en stor fight fastän man redan förlorat så vill man inte ge upp och man kämpar, helt jävla förgäves.
" Jag tog fighten men klarar inte av smällarna "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar