psyk bryt,
känslomässiga bryt,
gråt bryt,
allt e massa bryt.
hade ingen aning om att jag hade så många tårar inom mig. Och jag har ingen aning varför dem fortsätter komma, det hjälper mig inte, de gör inte mindre ont.
Men de fortsätter komma, kommer när jag minst anar det. Bara bubblar upp, och jag blir så trött på mig själv.
Förut när engelska lärarn fråga om jag ville se mitt prov börja jag grina, när hon fråga hur det var med mig sprack det ännu mer, så fort någon frågar hur det är så brister de.
Försöker säga att det är bra, vill inte vara något litet offer men blir svårt att låtsas att allt är bra när jag knappt får fram ett ända ord genom alla tårar.
alla jävla tårar.
jag orkar inte, jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vet inte vad jag ska göra.
Har nog aldrig känt mig så vilsen som jag känner mig nu,
vilsen & gråtandes.
fyfan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar